Som redan bokens titel säger handlar hela historian om Lottas personlighet. Lotta är en liten flicka vars äldre syskon går i skola. Hon är den yngsta i familjen och har en ”lillasystercharm” med bra självförtroende och näsvishet. Lillgammal är hon också. Hon blir ofta avundsjuk och arg på sina syskon: ”Nu är jag arg”, sa Lotta. ”Tänk för att jag är det!” Hon blängde ilsket på Jonas och Mia-Maria för att de skulle förstå hur arg hon var. ”Jaha du”, sa Jonas. ”Berätta någonting nytt! Arg är du ju jämt.” Då blev Lotta ännu argare.
Så här börjar den här berättelsen som handlar om påsken och att gå runt till människor som påskkärringar. Även om berättelsen har en tydlig handling skulle jag säga att den är personorienterad för att den röda tråden är frågan om Lotta är en arg eller glad, dum eller snäll flicka. Den har en utomstående berättare som berättar från Lottas synvinkel men även från de andras. Utseendet skildras inte alls men man kan ”läsa” från bilderna att hon är ca. 4-5 år, har ljust hår och färggranna kläder.
I boken presenteras Lotta ur flera personers perspektiv. Ur syskonens perspektiv är hon irriterande när hon kräver saker av dem. Det kommer fram t.ex. genast i början av boken. Efteråt känner Lotta sig ”...ensam och ledsen och arg. Men efter en stund var hon inte arg längre, konstigt nog, utan bara ensam och lessen. ...inte ens lessen längre, utan bara ensam.” Och sedan börjar hon hitta på för att hon är duktig att hitta på. Läsaren får också veta att Lotta tycker om påskharen och påskägg. Hos tant Berg kommer det fram en ny egenskap, nämligen att Lotta bryr sig om andra. Hon besöker tanten varje dag och frågar hur hon mår och hjälper till. ”Hur skulle jag klara mig utan dej, Lotta?” sa tant Berg när hon fick sina glasögon. ”Jaa, inte vet jag”, sa Lotta. ”Det är tur för dej så länge jag orkar gå här och styra och ställa lite.”
Lotta är även känslig. Förutom tant Berg har hon en vuxen vän Vasilis som är invandrare från Grekland och har en godisaffär i byn. Hos honom får Lotta höra att Vasilis har slutat och ska flytta bort. Då börjar hon gråta med honom. ”Gråt inte”, sa Vasilis. ”Do är jo alltid en så glad onge.” Från Vasilis synvinkel är Lotta alltså en glad person. Av honom får hon två påsar fulla med julchoklad. Med den vill Lotta överraska sin familj och gömmer därför chokladen. Men Lottas tystnad prövas när barnen inte får choklad som påskkärringar hos grannarna. ”Det var nästan omöjligt att hålla tyst med en sån hemlighet. Men Lotta knep ihop munnen och sa inget.”
På påsken visar det sig åt Lotta att påskharen inte finns och att pappa inte kan köpa chokladägg när Vasilis stängt affären. Först är hon väldigt besviken men ordnar sedan att hon går ut på natten i pyjamas och hämtar den gömda chokladen och gömmer den i trädgården. Hon lyckas med överraskningen och är mycket nöjd med det. I boken förekommer yttre personskildring bara i bildform. Inre egenskaper beskrivs genom andras kommentarer och Lottas egna tankar. Bilderna och texten kompletterar på flera ställen varandra så att man kan avläsa känslor och stämningar av Lottas miner och ställningar på bilderna.
