Det följande är ett litet föredrag som man skulle kunna ha på föräldramötet nästa höst:
Den nya läroplanen ger oss mycket nytt men mycket av det gamla och trygga finns kvar. En del i bekant form, en annan del har fått nya namn. Multilitteracitet är ett av de nya begreppen. Det finns med som ett kompetensområde och nämns även i modersmålet. Order har ju två delar multi och litteracitet. Multi betyder många, litteracitet olika läs- och skrivkunskaper. Detta innebär för oss i skolan att vi försöker uppfostra era barn bl.a. att känna igen, läsa, klassificera och producera olika slags texter. Vid sidan om olika slags texter har vi bilder, vanliga och rörliga, som alltså hör till multilitteracitet. Begreppet är relativt nytt och har kommit till allmänt bruk under sista åren när digitala och sociala medierna har utvecklats snabbt och gjort våra textvärldar otroligt mycket bredare. Som exempel på elevernas typiska textvärldar utanför skolan kan man nämna videospel, vloggar, tv-serier och reklam. Det är inte så många som läser papperstidning nu mera.
När vi talar om multilitteracitet i skolan tänker vi på det som en kompetens, en kunskap, att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Vi alla omges av en enorm sortiment av olika texter: verbala, visuella, auditiva, numeriska och kinestetiska. Vi har som mål att eleverna ska kunna läsa och skriva mångsidigt. Förr var det viktigt att lära sig på ettan att läsa i läseboken och forma fina bokstäver. Nu börjar vi med datorer och producerar egna texter direkt från början. Men vi glömmer inte handskriften heller.
Vid sidan om olika slags texter som finns i böckerna försöker vi alltså välja olika slags digitala och multimediala resurser som vi utnyttjar. Syftet är att öppna för eleverna hela världen med olika texttyper men också att lära ut kritiskt tänkande gällande texterna. Vi producerar texter på papper med penna, med datorer, vi filmar, gör animationer, bildkollage, mind map osv. Alla de här ska utveckla multilitteracitet hos eleverna. Processen börjar här, eller egentligen har börjat redan tidigare, och fortsätter. Man kan över huvud taget inte säga och ha som mål att någonsin vara färdig med multilitteracitet. Processen fortsätter hela livet för texterna och medierna ändras ständigt.
Ett annat uppdrag vid sidan om att producera och förstå är att bli medveten om olika komponenter i texter och olika medier. Det här kallas multimodalitet. Vårt mål är att så småningom göra eleverna medvetna om mångfalden och behärska den. Frågor som vi ställer oss är hur man ska tolka bilder, hurdana bilder man kan själv sätta på nätet, vilka och hurdana källor är pålitliga och när de kanske inte alls behöver vara pålitliga.
Till slut vill berätta om ett minne från min egen barndom. Jag minns att jag läste tidningen dagligen. Hur många av era barn läser en tidning dagligen nuförtiden? Inte så många tror jag men om man frågar hur många som läser nyheter på nätet får man flera ja-svar. För mig var det en stor grej när man började trycka tidningens framsida i färg, och så småningom hela tidningen. Jag minns att många då var glada men att det också fanns dem som tyckte att tidning inte längre var en tidning. Vi nutidens vuxna kan tycka att vi inte hänger med och förstår vad våra barn gör i t.ex. sociala medier men här i skolan gör vi vårt bästa att undervisa dem i de här kunskaperna.
