Jag tycker att det här som Astrid Lindgren har sagt någon gång stämmer så väldigt bra överens med mina tankar. Vi som lärare har dessutom ett enormt stort ansvar för att få barnen att läsa och skapa mirakel. För mig innebär det att de läser men även lär sig nya saker genom det. Nuförtiden är läsning ett mycket vidare begrepp än på Astrid Lindgrens tid men idéen med läsning kan tänkas vara samma med olika slags texter som med hennes böcker: fantasi, tankeförmåga, inlärning, barnets egen värld osv.
I det här arbetet finns fem olika delar. Multilitteracitet och de olika textvärldarna är en viktig komponent i modersmålsundervisningen. De behandlas i en egen text. Jag utgår i den från Oker-Blom som diskuterar i sin artikel det vidgade textbegreppet som förekommer i den nuvarande läroplanen. Traditionellt sett har modersmålet som ämne stått för språkuppfostran och litteraturpedagogik men 2004 tillkom medierna och således behövdes ett nytt begrepp för att definiera texten. Han lyfter fram att barnens narrativa verksamheter är mycket bredare än de som skolan erbjuder och därför borde skolan ändras. Skolan borde vara på väg mot en multimodal medieundervisning för att barnens vida textvärld innefattar datorspelande, chattande, bloggande osv. Fast (2008) kallar barnens textvärld literacy och har forskat kring den. Han menar bl.a. att rollerna kan bli vända när det gäller de nya medierna. Barnen kanske blir lärare och vuxna lär sig av dem. Så här hände t.ex. till mig i skolan under våren när vi började prata om minecraft och jag fick lyssna och ställa frågor när några ivriga spelare berättade om spelet. De hade även mycket bra resonemang kring möjliga didaktiska tillämpningar när sådana frågades även om de bara har spelat på fritiden. Fast lyfter fram även andra forskningar och säger att vi borde ha en pedagogy of multilitteracies som rör sig på bred front kring elevernas textvärldar.
Den här ändringen till det multimodala har nu skett ”officiellt” för att i den nya läroplanen som träder i kraft nästa höst är multilitteracitet är ett viktigt begrepp. Som kompetens definieras det som förmåga att tolka, producera och värdera olika slags texter. Definitionen innehåller sådana nyckelord som det vidgade text- och språkbegreppet, produktion på olika sätt, mångsidig läskunnighet, multimediala lärmiljöer, kritiskt tänkande osv.
Andra och tredje delen i boken handlar om litteraturanalys av några av Astrid Lindgrens verk och bilderbokanalys av en barnbok av Stian Hole. De representerar mera traditionell litteraturundervisning där texterna behandlas och analyseras på olika sätt. Astrid Lindgren analyserar jag med hjälp av Nikolajevas bok. Bilderboksanalysen har däremot gjorts med hjälp Maria Laukkas femton punkter om bilderboksanalys. Litterturdidaktik kan innehålla väldigt olika aspekter på litteratur. Bl.a. Wolf (2002) kommer fram till att man i skolan inte ska utgå från färdiga analysmodeller utan ska försöka utveckla en litterär medvetenhet hos eleverna så att de själva som läsare kan bli textskapare.
De två sista delarna handlar om drama, ett lite nyare delområde i modersmålämnet, och om en sekvensplan som är multilitterär och multimodal. Processdrama diskuterades på kursen och olika dramakonventioner och didaktiska tillämpningar av dem presenteras av Neelands (1990). Sekvensplanen har utgångspunkten i Astrid Lindgrens Mio, min Mio och den är multimodal. I planeringen av helheten har jag anlitat mig speciellt på Nilssons (2007) bok om tematisk undervisning. Sekvensen innehåller även en del digital undervisning och spelifiering.
Jag kommer att hänvisa till de ovannämnda källorna även i olika deluppgifterna:
Fast, C. (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Gee, P. G. Games for Learning. Arizona State University.
Laukka, M. (2011) Bilderbokanalysens femton punkter. Föredrag i Stockholm på seminariet “Kris i det nordiska bilderbokslandskapet?”.
Magnusson, K. et al. (2013). Att göra sin röst hörd. Lund: Studentlitteratur.
Neelands, J. (1990). Structuring drama work: a handbook of available forms in theatre and drama. Cambridge: Cambridge University Press.
Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur
Oker-Blom, G. (2010). Det vidgade textbegreppet i läroplanen. Ingår i Slotte-Lüttge, A. (red.) Plastkassar och andra texter. Perspektiv på ett vidgat textbegrepp. Vasa: Pedagogiska fakulteten publikation nr 20/2010
Laukka, M. (2011) Bilderbokanalysens femton punkter. Föredrag i Stockholm på seminariet “Kris i det nordiska bilderbokslandskapet?”.
Magnusson, K. et al. (2013). Att göra sin röst hörd. Lund: Studentlitteratur.
Neelands, J. (1990). Structuring drama work: a handbook of available forms in theatre and drama. Cambridge: Cambridge University Press.
Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur
Oker-Blom, G. (2010). Det vidgade textbegreppet i läroplanen. Ingår i Slotte-Lüttge, A. (red.) Plastkassar och andra texter. Perspektiv på ett vidgat textbegrepp. Vasa: Pedagogiska fakulteten publikation nr 20/2010
Ståhl, M. (2016). Gender and identity in video games as a virtual learning environment.
Utkast till Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2016). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen
Wolf, L. (2002). Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur
Utkast till Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2016). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen
Wolf, L. (2002). Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur
